Fler manliga blodgivare behövs

Närbild på blodgivares hand med en stressboll i handen och slangar i suddig bakgrund.
Flera blodgivare behövs. FOTO: Katja Kircher

KALMAR: För två veckor sedan gick Region Kalmar ut med ett pressmeddelande om att det råder akut blodbrist. Flera aktiva blodgivare saknas och det är främst unga män som behövs.

– Det finns många friska män som skulle kunna lämna blod och som skulle rädda många liv, säger Kim Hägerström, blodcentralssamordnare i Kalmar.

I Sverige donerar 3 av 100 personer blod varje år enligt Ge Blod. Det är knappt tillräckligt för att Sverige ska vara självförsörjande och klara sig från att köpa in blod från andra länder. Region Kalmar drabbas av blodbrist flera gånger per år och beror främst på att det är få aktiva blodgivare.

– Jag ger blod för att jag kan och det är viktigt, säger Elsa Åberg.

Dagens livstil hos unga som reser, tatueringar och annat som kan medföra risk för blodsmitta gör att många pausar blodgivningen tillfälligt. 42 procent av blodgivarna i Sverige är yngre än 45 och det är främst yngre kvinnor som anmäler sig. I åldersgruppen 18-24 är det mer än dubbelt så många kvinnor som anmäler sig som blodgivare, men många yngre kvinnor har lägre blodvärde och kan därför inte donera.

Kvinnor har sämre förutsättningar att lämna blod

Trötthet, yrsel och hjärtklappning är några av symtomen vid låga blodvärden, är värdena låga riskerar man sin egen hälsa och får därför inte ge blod. För vissa räcker det med att ta extra järntabletter för att få upp nivåerna igen och det räcker med tillfälligt uppbehåll, men det tar lång tid. Även graviditet gör att kvinnor kan lämna blod tidigast nio månader efter förlossningen och de får inte heller ge blod under graviditeten. Vilket gör att kvinnor ofta måste göra uppbehåll flera perioder i sitt liv. Därför är det viktigt att fler unga män lämnar blod, de kan oftast lämna livet ut utan uppbehåll.

Antalet blodgivare och godkända påsar har minskat de senaste åren. Sedan 2010 har antalet godkända påsar minskat med över 100 000, finns det inget blod bidrar det till en osäkerhet för patienterna.

Patientsäkerhet

Blodbrist hos regionen kan leda till stora konsekvenser. Även om flera åtgärder görs innan det blir riktigt allvarligt. Bland annat köper regionerna in blod från andra närliggande regioner.

– Vi kollar också varje vecka igenom planerade tappningar och behovet för kommande vecka ser ut för att hålla koll på bloddepåerna, säger Kim Hägerström.

Råder det brist på blod påverkar det patientsäkerheten, finns det inget blod riskerar patienter livet och sjukvården stannar. Blodet används framförallt vid cancerbehandlingar, trauman, förlossningar och operationer. Blodgrupperna A och 0 som är vanligast i Sverige och därför de två som är viktigt att vara förberedd och ha många enheter på lager och många blodgivare i de grupperna. Även 0- är en viktig blodgrupp då det är en blodgrupp alla kan ta emot blod ifrån, vilket kan vara viktigt om det inte finns möjlighet att säkerhets ställa patientens blodgrupp.

Om man inte vill ge blod, varför ska man då förvänta sig att få blod när man väl behöver det?

Elsa Åberg, blodgivare.
AB0-systemet
Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper:

· A
· B
· AB
· 0, som står för noll.

Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll.  O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.

Mer om blodgrupper finns att läsa på 1177.
Alva Åsberg

Alva Åsberg

Senaste nytt

Nästa live

  • 00Timmar
  • 00Minuter
  • 00Sekunder

Tipsa oss