Konst som sitter kvar

Nålen doppas i bläck och fjällen på gäddan börjar sakta växa fram. I tatueringsstudion Black Cat Tattoo i Emmaboda är 45-åriga Linda Svensson i sitt esse, studion har hon drivit sedan elva år tillbaka. 

En person står inomhus och ler. Hen har uppsatt hår och bär en grön- och svartmönstrad flanellskjorta. I bakgrunden syns flera konstverk på väggen, bland annat teckningar och målningar i svart, vitt och rött. Där finns också en väggprydnad med horn samt några inramade bilder i olika storlekar. Ljuset i rummet är varmt och naturligt.
Linda Svensson berättar att tatueringstudion i Emmaboda har gett henne mycket genom åren, bland annat en bästa vän.
– Hon började komma till mig för många år sedan, vi klickade direkt och kunde prata om allt, säger Linda.
Foto: Alice Trossö

I den lilla studion luktar det metall, rengöringsmedel och bläck. Väggarna är täckta av teckningar, skisser och inramade bilder på färdiga tatueringar. Vid britsen sitter Linda Svensson och tatuerar.

Till vänster om ingången står en soffgrupp i sextiotals-stil med ett gult tyg och mörkare gula blommor broderade på. Här kan kunderna slå sig ner och gå igenom sina motiv och idéer tillsammans med Linda Svensson. 

Bakom soffgruppen står en skrivare som används flitigt. Det är också där hon förbereder sig inför arbetsdagen genom att plocka fram tatueringsnålar och färg. Idag ska det bara användas svart bläck, ingen färg. 

En ny tid för bläck

Hon berättar att det ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för 15-20 år sedan. Då hade inte folk samma färdiga ide om hur deras tatuering skulle se ut, vilket motiv eller storlek. Det vanliga var att kolla i pärmarna som tatueringstudion hade att erbjuda. 

–  Kunder hittar inspirationsbilder på Pinterest nu för tiden, det gör att de är mer säkra när de kommer hit, säger Linda.

I bakgrunden spelas Top Gun soundtracket, Take my breath away som blandas med ljudet från tatueringsmaskinen. Gäddans form börjar nu träda fram, konturer, fenor och ögon. Lukten av bläck kommer i vågor när nålen nuddar huden. 

–  Snart färdigt, du är superduktig, säger Linda till kunden och skiner upp.

En närbild visar en hand med blå engångshandske som håller i ett tatueringsverktyg. Verktyget doppas i svart färg som finns i små röda färgkoppar placerade på en metallbricka täckt med plast.
Linda är känd i området för att kunna göra tunna linjer i tatueringarna.
– Nålarna är så bra idag, det går inte och jämföra med de som fanns för bara tre år sedan, säger Linda.

Foto: Alice Trossö

Från skakig hand till stadig konstnär

Kreativiteten har alltid funnits där, liksom intresset för att rita. Hon blev inspirerad av tatueraren Kat Von D och tv-programmet Miami Ink, som under 2000-talets mitt lockade en helt ny publik till tatuering som konstform. Linda började tatuera som 28-åring och under den allra första tatuering hon gjorde var nervositeten närvarande och handen skakig.

– Jag tror det händer alla någon gång under ens karriär där man tänker, shit, vad har jag gett mig in på, säger hon.

Att bli säker med nålen tog tid, först efter fem år kände hon hur handen följde tanken utan att tveka och linjerna blev spikraka. Idag tänker hon inte ens på att hon tatuerar utan hamnar i ett flow där tid och rum försvinner. Snittet ligger på en till två kunder per dag beroende på hur stora och komplicerade tatueringar det rör sig om. Allt för att slippa stressa och kunna finslipa varje tatuering in i minsta detalj och göra kunden nöjd.

– Jag har ett ansvar att göra det bästa jag kan eftersom personen kommer ha mitt arbete på sig resten av livet, säger hon.

Motiv med mening

Hon tycker att det roligaste motiven att göra är hundar, katter och hästar. Djur ligger henne varmt om hjärtat eftersom hon själv har två hundar och fyra katter. Namnet Black Cat Tattoo föddes också ur hennes engagemang för djur.

– Min stoltaste tatuering var på en häst där kunden kom in med ett foto och beskrev att det skulle vara en sagoskog i färg bakom. Då fick jag verkligen testa min kreativitet och få fram hästens uttryck, säger hon.  

Linda torkar försiktigt av huden och granskar sitt verk. Gäddan är färdig. Kunden ser sig i spegeln och ler, iden är nu verklighet.

– Se till att tvätta tatuering två gånger om dagen med mild tvål och smörja in med salva, säger Linda.

Ljudet från tatueringsmaskinen har tystnat, men doften av bläck ligger fortfarande kvar i luften. När kunden lämnar studion steriliserar Linda britsen och arbetsvagnen, sedan slänger hon nålen som använts. 

En svag doft av målarfärg skvallrar om att det är nymålat i lokalen, Linda förklarar att hon tagit in en lärling som vill ge lokalen ett lyft och därför målat en av väggarna svart.  

– Jag går till jobbet och tänker inte på hur det ser ut, så det känns bra med någon som ser stället med nya ögon, säger Linda Svensson och ler.

 För Linda är varje tatuering mer än ett motiv. Det är konst som stannar kvar på huden för alltid. 

En närbild på en nygjord tatuering. Motivet föreställer en liten en gädda tecknad i svart bläck med tunna linjer och ett mönster av fjäll längs kroppen. Huden runt tatueringen är något röd, vilket tyder på att tatueringen är nyligen gjord.
Nu är alla fjällen på plats.
– Jag har tatuerat fiskar förut men aldrig en gädda, säger Linda och skrattar.

Foto: Alice Trossö

Liknande: