Kalmar by night – Kanotklubbens unika koncept

Det är en kall och solig septemberdag, vinden sveper förbi i dem snart gul-gröna träden. Det är tyst vid vattnet, knäpptyst, precis som det ska vara vid havet. Det enda som hörs är gruset som knastrar under fötterna. Det är en perfekt dag för Kalmar Kanotklubb att bege sig ut på höstens första nattpaddling.

Två röda stugor ligger mitt emot varandra, den ena stugan har en stor vit skylt där det står i blått "Kalmar Kanotklubb". Foto. Malin Häggblad.
1933 startades Kalmar Kanotklubb av ett femtontal kanotintresserade ungdomar. Här på Ängöleden 10 ligger deras föreningslokaler. Foto: Malin Häggblad

Vågorna skvalpar in mot land och vinden viner, den torra vassen intill vattnet rör sig fram och tillbaka i blåsten. Det är kyligt ute och om några timmar faller mörkret över staden. Mörker, det är inget som skrämmer Stefan Gustavsson.

 – I år var det min idé med kvällspaddling, det brukar vara någon av oss ledare som föreslår att det är dags igen. 

Det är inte första gången föreningen paddlar kanot på kvällen. De brukar göra det några gånger per år. Denna gången ska Stefan Gustavsson ut på det kolsvarta havet ihop med några från föreningen. Klubben verkar vara ensamma om att paddla på natten. Denna kväll ska det vara ute under fyra timmar.

Paddlingen börjar vid klubbens beigea, avlånga träbrygga klockan 18.00. När mörkret faller ser man inte längre bryggan vid vattnet, vågorna är det enda som gör ljud ifrån sig och kylan har bitit sig fast. Det är sju personer som ska genomföra nattpaddlingen och denna gången ska de paddla runt Stensö. Iklädda kläder efter väder och släckta pannlampor. Lamporna ska endast användas i nödfall under paddlingen då hela poängen är att uppleva paddlingen i mörkret. Efter bara någon timme kommer de inte se någonting alls, förutom små skymtar av tända lampor och ljus från land.

– På somrarna kan vi bli 15-20 personer, det är vädret och svårighetsgraden som påverkar deltagandet.

Den blåa himlen möter det blåa havet intill kanotklubbens kanoter som ligger på tork under de gröna träden. Foto: Malin Häggblad.
Kalmar kanotklubb har idag över 300 medlemmar. Foto: Malin Häggblad.
En tom, lång och beige träbrygga guppar på det blå havet, intill bryggan blåser den torra vassen. Foto: Malin Häggblad.
Ifrån denna brygga startar kvällspaddling mot Stensö. Foto: Malin Häggblad.

Klubben började med nattpaddlingen när de insåg att de som paddlar kanot ofta paddlade samma sträcka flera gånger, eftersom att Kalmar inte har många öar. Tanken var att de som paddlade i mörkret skulle få ett helt nytt perspektiv på staden om det inte var ljust ute.

–  Det tar inte lång tid innan man har sett allt. Man får ett annat perspektiv i mörkret och kan uppleva allt på nytt. 

Paddlingen tar totalt fyra timmar och när de har kommit halvvägs går de i land på en ö söder om Stensö för att fika. Ön är becksvart vid den här tiden och först där får de användning av sina pannlampor. 

Att paddla i mörkret kan vara en utmaning, det är kallt och dålig sikt, därav är denna typ av paddling inget för nybörjare.

– Det blir svårare för nybörjare, då man inte ser lika bra på natten.

För att hålla koll på varandra bland vågorna så är deras paddel utrustade med reflexer, de vill inte riskera att splittra gruppen. Utöver reflexer behöver kanotisterna ha med sig extra kläder, både för kylans skull men även om en olycka skulle vara framme. 

När klockan närmar sig 22.00 är paddlingen hem genom staden påbörjad sedan ett tag tillbaka. Enligt Stefan Gustavsson får staden ett helt annat ljus på natten när han sitter i sin kanot och tittar in mot land. Det är fortfarande kallt ute men nu är det även vindstilla, vassen som tidigare rörde på sig är nu helt still. Det lilla man ser i mörkret är cirklarna som förvinner ut i vattnet som kanoterna skapat. Tystnaden från havet byts ut mot billjuden från vägen intill klubbstugan och det står några glada ungdomar och tjoar från busshållsplatsen. Deras uteliv i Kalmar startar nu när kanotisternas kvällspaddling runt Stensö avslutas. 

12 stycken silvriga kanoter hänger upp och ner på en blå ställning så att de kan torka. Foto: Malin Häggblad
Föreningens kanoter är uppradade upp och ner på ställningen för att torka inför nästa paddling. Foto: Malin Häggblad.

Liknande: