Hot, kränkningar och våld mellan elever har blivit en del av vardagen i svenska skolor. Det visar Lärarförbundet Sveriges Lärares nya rapport Skolan som slagfält. I Kalmarregionen försöker skolorna vända utvecklingen med satsningar på trygghet och vuxennärvaro.
Rapporten visar att drygt sex av tio lärare har under det senaste året bevittnat hot eller våld mellan elever. Sju av tio menar även att våldet blivit grövre de senaste tre till fem åren. Problemen finns i skolor av alla typer, oavsett kommunstorlek eller socioekonomi.
För Stefan Regebro, verksamhetschef och skolchef på Kalmarsunds gymnasieförbund, är bilden igenkännbar, men han ser också att regionen försöker bryta trenden genom ett mer systematiskt trygghetsarbete.
– Skolan är en spegelbild av samhället. Det språk och de beteenden som finns på nätet och fritiden följer med in i klassrummen, säger han.
I rapporten beskriver lärarna en vardag där kränkande språk, hotfulla beteenden och otrygga miljöer har blivit mer normaliserat. De kopplar utvecklingen till ekonomiska nedskärningar, stora elevgrupper och brist på vuxennärvaro. När skolledningar inte tar problemen på allvar förvärras situationen ytterligare och vissa lärare berättar att oro för skolans rykte gör att de avstår från att anmäla händelser.
De senaste åren har gymnasieförbundet i Kalmar satsat på tre trygghetsvärdar som rör sig ute på skolorna varje dag. Deras uppdrag är att skapa relationer, hantera situationer snabbt och förebygga konflikter med ett lågaffektivt bemötande.
– Vi märker att klimatet blivit hårdare, men vi jobbar mer än någonsin med de här frågorna. Det handlar inte bara om undervisning, utan om att arbeta med hela människan, säger Stefan Regebro.
Rapporten visar att hot och våld får allvarliga konsekvenser för elevernas mående och lärande. Lärare vittnar om ökad stress, psykisk ohälsa och att lektioner ofta avbryts av konflikter. Mycket personal tvingas lägga mer tid på att hantera bråk än på undervisning.
Sveriges Lärare kräver nu kraftfulla nationella åtgärder. Däribland ökad statlig finansiering av skolan, mindre elevgrupper, fler stödpersoner och statliga så kallade akutskolor för elever med allvarlig våldsproblematik. De vill också se en myndighetsallians mellan skola, socialtjänst, polis och vård.
– Vi måste prata om trygghet i skolan, för den är grunden till allt annat, säger Stefan Regebro.
