Genom en utökad försvarsbudget börjar Sverige rustas upp. Men något större ekonomiskt stöd får inte Öland . Med sina 13 skyddsrum och militär frånvaro lämnas mycket åt de boende själva.
– Alla invånare har ett eget ansvar att skaffa sig beredskap. Pågår det strid i närheten så gäller det att utrymma ön, säger Camilla Thure, beredskapssamordnare i Mörbylånga kommun.
Vid ett krisläge har Öland plats för cirka 800 personer i de olika skyddsrummen som är fördelade runt ön, vilket Ölandsbladet var först med att berätta om. En situation som regeringen och myndigheter inte anser behöver ändras.
– Enligt den utredning som SOU, Statens offentliga utredningar, har gjort så finns skyddsrummen där de behövs. Om antagonisten följer folkrätten ska det finnas ett mål i närheten som är kombattant, vilket vi inte har här, berättar Camilla Thure.
Camilla Thure har jobbat som beredskapssamordanare i Mörbylånga kommun i tre år. Foto: Oliver Andersson
De skyddsrum som idag finns på Öland byggdes i samband med beredskapsplanen som togs fram under kalla kriget på 50- och 60-talet. Flera kritiska röster har höjts om att antalet bör utökas, bland annat från Ilko Corkovic (S), kommunalråd i Borgholms kommun och Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot.
– Jag kan inte bedöma om vi har tillräckligt med skyddsrum då jag inte vet hur hotet ser ut eller hur stort det är, i min roll får jag inte veta jättemycket om det. Men däremot litar jag på myndigheterna, samtidigt som det är så att det inte går att bygga skyddsrum snabbt, det tar tid. Då gäller det att hitta andra alternativ, säger Camilla Thure.
Hon berättar vidare att även om skyddsrum anses vara det allra bästa, så finns det alternativa arbetssätt som tas upp av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Vi jobbar mycket mer med så kallade skyddade utrymmen, såsom källare och rum utan fönster osv. I broschyren, Om krisen eller kriget kommer, menar man att ett dike är bättre än ingenting, säger Camilla Thure.
Militär närvaro
Frågan om den militära närvaron på ön har på senare år diskuterats. Senast i somras sa den nu pensionerade överstelöjtnanten Joakim Paasikivi att Öland saknar militärstrategisk betydelse och att ön snarare går att likna med fastlandet än med öar som Gotland och Åland, medan den tidigare Överstern Berne Gustavsson menar att Öland mycket väl skulle kunna vara ett legitimt mål för Ryssland.
I nuläget har Öland ingen militär närvaro utöver hemvärnet.
– Vi ligger mellan militärstrategiska områden men vi ligger inte i ett militärstrategiskt område, även om vi ligger nära Kalmar. Samtidigt är det så att om vi skulle få närvaro i form av ett regemente på ön så blir vi också ett militärstrategiskt mål, menar Camilla Thure.
Även om försvarsbudgeten inte direkt har nått Öland, berättar Camilla Thure att ön har fått ta del av andra statliga medel. Stödet är välkommet menar hon, men samtidigt innebär de långdragna processerna att det tar tid att göra förändringar. Särskilt med Sveriges historia med nedrustning i åtanke.
– Det tar lite tid att bygga upp en förmåga när man har monterat ner den. Det är jättesynd att vi tappade den, men nu får vi börja bygga upp igen för det vi ser att vi behöver nu, säger Camilla Thure.
– Jag kan inte bedöma om vi har tillräckligt med skyddsrum då jag inte vet hur hotet ser ut eller hur stort det är, i min roll får jag inte veta jättemycket om det. Men däremot litar jag på myndigheterna, samtidigt som det är så att det inte går att bygga skyddsrum snabbt, det tar tid. Då gäller det att hitta andra alternativ, säger Camilla Thure.
Hon berättar vidare att även om skyddsrum anses vara det allra bästa, så finns det alternativa arbetssätt som tas upp av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Vi jobbar mycket mer med så kallade skyddade utrymmen, såsom källare och rum utan fönster osv. I broschyren, Om krisen eller kriget kommer, menar man att ett dike är bättre än ingenting, säger Camilla Thure.
