Skelettdelar från Sandby borg används till forskning om bakteriesjukdomar

Höga kalknivåer i den öländska marken och det faktum att kropparna varken blev begravda eller kremerade har bidragit till lyckad DNA-framtagning.

Mänskligt skelett
Foto: David Bena

Det fruktansvärda utfallet i massakern i Sandby borg skulle visa sig ha bra förutsättningar för att få bra stickprov. Forskare kan med hjälp av gammalt DNA från skelett ta fram sjukdomsprofil och förstå hur människor levde förr. Det berättar Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi, vid en föreläsning på Kalmar Läns museum i onsdags kväll.

– Folk är intresserade av historia. Det är svårt att hävda att all forskning är lika viktig som cancerforskning. Det måste få vara spännande och underhållande också, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi.

Tidigare i år kom de första DNA-analyserna från skelettdelarna i Sandby borg. Anders Götherström kunde då konstatera att minst ett av offren bar på bakteriesjukdomen difteri. I samband med ett storsatsat forskningsprojekt av öländska ringborgar lett av Stockholms universitet hoppas Anders kunna forska vidare om bakteriesjukdomar från 300–700-talet. 

Liknande: