Den lilla grårandiga katten som sitter innanför nätet gick inte att ta i för några månader sedan. Nu spinner och kelar han med nätet. På Kalmars djurhem har katten Spike fått en andra chans, vilket inte alla katter får. Katthemmen är fulla och många ägare har inte råd att kastrera och ID-märka sina katter.
Ute skiner solen och de orangefärgade löven vajar i den friska vinden. Inne på Kalmar djurhem är det lugnt, förutom den vita långhåriga katten som jamar bakom en av de nätklädda dörröppningarna. I den vita korridoren är vissa dörrar stängda. På dörrarna hänger lappar som informerar besökare om att de inte får gå in eftersom det finns katter i karantän. I de rum där dörrarna står öppna vilar katter i alla möjliga färger och mönster i sina inhägnader. De kommer inte fram och hälsar vid nätet utan gömmer sig i sina transportväskor eller i klösträden. De har levt ett hårt liv utomhus och är inte vana vid kontakt med människor.
Stort mörkertal
Enligt en undersökning gjord av Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben var katt det vanligaste familjedjuret i Sverige år 2021. Enligt Djurens Rätt finns det cirka 100 000 hemlösa katter i Sverige samtidigt som antalet hemlösa hundar är på en så låg nivå att det inte finns någon exakt siffra.
Camilla Henningsson, föreståndare på Kalmar djurhem, berättar att det finns ett stort mörkertal när det gäller hemlösa katter.
– Det finns ju ett så stort mörkertal som inte syns i det här eller för myndigheter. Om vi åker runt industriområden på kvällarna och nätterna eller i andra områden, som övergivna bondgårdar, så finns det otroligt mycket djur som lever ute år in och år ut som inte uppmärksammas av någon. För det här är djur som rör sig vid ett- eller tvåtiden på morgonkvisten när det är tyst och lugnt ute, då syns de, säger hon.
Camilla Henningsson har drivit Kalmar djurhem sedan 2003. Hon menar att det bara är de som jobbar på djurhemmen som verkligen vet att dessa djur finns. Det beror på att mörkertalet inte uppmärksammas tillräckligt. Djurhemmen har långt ifrån de resurser som krävs för att kunna ta hand om alla dessa djur.
Höga kostnader för kattägare
Telefonen ringer och Camilla Henningsson berättar att samtalen brukar bli långdragna. Intresset för att adoptera en katt går i vågor bland Kalmarborna, menar hon. Men hon har uppmärksammat en annan trend i Kalmar de senaste åren.
– Nu märker vi också att väldigt många privatpersoner, sedan den här lagen kom, skiter i att märka och kastrera sina djur. Mycket beror nog på att priset på en kastrering har trissats upp så fruktansvärt. Det kostar jättemycket pengar att kastrera en katt idag.
Lagen Camilla pratar om kom 2023 och innebar att det numera är krav på att ID-märka och registrera sin katt hos Jordbruksverket. Lagen kom till för att försöka höja kattens status i samhället.
Det är mycket kattägaren ska tänka på enligt Camilla. Katten ska även vara försäkrad, vaccinerad och avmaskad. Om ens katt blir sjuk och ägaren inte har någon försäkring kan det bli en dyr resa till veterinären.
– Det är så dyrt om ägaren inte har katten försäkrad och då väljer ägaren att avliva istället. Jag tror att vi inte är långt ifrån att det blir en klassfråga att ha djur i vårt samhälle, för folk har inte råd helt enkelt, säger Camilla.
Myndigheterna behöver engagera sig mer
Den långhåriga vita katten med de blå ögonen fortsätter att jama bakom den nätade dörröppningen. Han heter Oskar och Camilla kallar honom för djurhemmets huskatt. Oskar bor på djurhemmet och hjälper de andra skygga katterna att bli mer sociala. Tack vare Oskar är katten Spike lugnare och van vid sällskap.
För att inte fler katter ska behöva vara med om det Spike har varit med om tycker Camilla att myndigheterna behöver ta ett större ansvar.
– Så länge djurhemmen inte får pengar från kommunerna för att satsa på det här, eller att man gör en stor insats i varje län, så kommer det här alltid vara ett problem. Man hinner aldrig ifatt.
Det enda bidrag som Kalmar djurhem kan söka är föreningsbidrag från kommunen.
– Mer än så får vi inte hjälp med, säger Camilla.
