Ett hus med historia i väggarna

Det är slutet av oktober och höstfärgade löv ligger krispiga på trottoaren längs Landshövdingegatan. Träden är kala men klätterväxterna på Rackargårdens väggar är fortsatt gröna. Den historieintresserade konstnären Anders Wolke har sedan 1987 ägt Rackargården i Kalmar och jobbar hårt för att bevara dess historia. Han berättar att det krävs mycket jobb för att sköta om ett så gammalt hus och att många delar har bytts ut genom åren. 

– Jag håller ju på nu med att måla och fixa. Det måste man göra hela tiden när man har ett sånt här hus, säger Anders Wolke.

Anders Wolke visar ett svartvitt foto i en silverram som uppges vara taget 1885. Mannen med en korg på ryggen var den sista rackaren som bodde i huset. I lite mer än 130 år var huset just rackarens bostad vilket i sig var speciellt enligt Anders Wolke.

Rackaryrket ansågs vara smutsigt och den som besatt yrket i andra städer fick inte bo inne i staden. Rackaren tog hand om döda djur, fick flå dem och gjorde annat som ansågs smutsigt. 

– Självdöda djur som ingen ville röra, var det besmittat, var det något andligt, var det något spökigt. Det fick rackaren ta tag i, säger Anders Wolke. 

Rackaren var även känd som bödelns hjälpreda och fick avrätta dödsdömda om bödeln fick förhinder. Det som är speciellt för Kalmar under 1600-talet var att inga avrättningar hölls här utan stadens dödsdömda forslades till Växjö för att gå sitt öde till mötes, berättar Anders Wolke.

Delar av huset har bytts ut efter år av slitage. Rutor och fasaden är det som har nötts ut mest. Väggen som angränsar det intilliggande huset kläs av tjockare plankor med rå yta som vittnar om en annan tid. Denna del är kvar sedan huset byggdes och har varit densamma genom 271 år av förändring.
– Det här är de gamla plankorna från 1753 så dem är jag väldigt noga med, säger Anders Wolke.

Framför dörren till Rackargården hänger en skylt av slitet trä där flera bokstäver saknas. Här berättar Anders Wolke att många turister stannar till och tar bilder. Rackargården får många besök av turister och guidade turer. Medan Anders Wolke berättar om turisterna dyker en kvinna upp för att fota Rackargården.

En del gator på Kvarnholmen har idag små partier av kullersten mitt i asfalten. Anders Wolte berättar att detta är för att markera var ringmuren tidigare gick. På gångvägen vid Rackargården finns en av dessa markeringar, men det var inte bara muren som stod här förr utan även en av stadens sju portar. Den var uppkallad efter rackarens närbelägna bostad vilket var märkvärdigt då rackaryrket inte var något åtråvärt, berättar Anders Wolke. Han förklarar att det var så speciellt att rackaren fick bo innanför murarna i Kalmar att den fick namnet Rackarporten.

– Det är inte så många rackare i Sverige som har fått bo innanför stadsmuren. Men det fick han. Och det var så omtalat att han fick bo här, säger Anders Wolke

På den tiden var det vatten hela vägen fram till muren och bron från Ängö fanns inte än. De som bodde där fick ro sina båtar till bryggor längs muren för att ta sig in till staden.

– Man gick genom Rackarporten, sen förbi Rackargården för att ta sig upp till Stortorget och handla, säger Anders Wolke