Inne i ett litet ljust rum på Kalmar läns museum finns det en klädlina. Från den hänger olika klädesplagg, en vit studentklänning, en klänning i 1600-talsstil och en pyjamas med Mimmi Pigg-tryck som ser ut att tillhöra ett barn. Alla bär på varsin historia men tillsammans blir det en del av utställningen Vad hade du på dig?
Tre av plaggen som visas på utställningen Vad hade du på dig? på Kalmar länsmuseum.
Foto : Emilia Sjöström
Vid ett av de runda borden i mörka restaurangen på Kalmar läns museum sitter det tre kvinnor med ett gemensamt engagemang. Alexandra Durne en av grundarna till Queens of Kalmar, Maria Kanje, producent på Kalmars läns museum och Susanne Fogelström, museivärd och aktiv inom Queens of Kalmar. De har alla en roll i Kalmar läns museums nya utställning tillsammans med Queens of Kalmar, Vad hade du på dig?
Det tar inte många sekunder innan Alexandra Durne engagerat börjar berätta om arbetet bakom utställningen och vad som inspirerat henne.
Alexandra Durne, som själv var utsatt för övergrepp som liten, valde att för tio år sedan dela med sig av sin berättelse. När metoo-upproret sen blev aktuellt för sju år sedan valde hon tillsammans med Julia Björknert att starta den ideella föreningen Queens of Kalmar. Där de jobbar med jämställdhetsfrågor i Kalmar län.
Foto: Emilia Sjöström
Ljudet från restaurangbesökares småprat överrösta av Alexandra som fortsätter berätta om sina år med Queens of Kalmar. Under hennes tid har hon kommit i kontakt med flertalet kvinnor som också varit utsatta för sexuella övergrepp. I deras berättelser tillsammans med hennes egna historia, föddes en idé till en utställning. En utställning som ska belysa samhällets syn på sexuella övergreppsoffer och vad som anses vara ett värdigt offer.
Alexandra berättar att en fråga som ofta framkommer i samband med sexuallbrott är “Vad hade du på dig?” och med utställningen vill de visa att klädseln inte har någon betydelse och att alla kan drabbas genom att visa vad offer haft på sig. Att det inte finns offer som är mer värda än andra beroende på deras kläder.
– Vi som läns museum nappade på detta eftersom det är en fråga som är ständig aktuell och viktig att lyfta, förklarar Maria Kanje, producent på Kalmars läns museum.
Några av klädesplaggen som ställs ut är replikor tillhörande museet. Susanne Fogelström förklarar hur replikorna ska spegla hur kvinnor genom alla tider blivit utsatta för övergrepp och vilken viktig roll kläderna spelade.
– Det skulle synas på dina kläder att du blivit tagen med våld, säger Susanne Fogelström som studerat den historiska aspekten.
En replika av en klänning som bars av pigan
Kristin från Tuna härad, år 1679.
Foto: Emilia Sjöström
Även om vissa plagg är replikor så är de flesta plaggen det som offren bar under de övergreppen, som Queens of Kalmar senare samlat in tillsammans med berättelserna. De hoppas även att fler ska vilja dela med sig av sina berättelser och hänga upp ett plagg på museet under utställningens gång.
Trägolvet knarrar lätt när museibesökarna passerar det lilla rummet där klädlinan hänger. Utställningen är placerad på en plats där rörelsen är ständig. För att komma till museets restaurang måste besökarna gå igenom detta rum, vilket gör utställningen omöjlig att missa. Alexandra Durne hoppas att med valet av plats för utställning att det ska dra uppmärksamhet.
– Du ska komma hit och äta en lunch så möter du detta innan du går in i restaurangen, det kanske väcker egna känslor.
Syftet är att skapa samtal. Ett samtal som först börjar där i det lilla rummet, kanske mellan två personer på väg till restaurangen, men sedan sprider sig utanför museets väggar och ut i samhället.
När besökarna stiger in i det lilla rummet möts de av en rad plagg som hänger från klädlinan, en röd festklänning, ett par slitna arbetshandskar och en rosa barnklänning med kattungar på.
Varje plagg berättar en historia och bredvid dem hänger skyltar med namn och ålder, Alex, 17 år, Kristina, 50 år och Julia, 9 år. Texterna bredvid kläderna ger en röst åt personerna och gör det tydligt att kläderna representerar mer än bara textilier.
– Ibland som utsatt själv kan man få en känsla av att vissa tycker att vissa offer har förtjänat det själva, till exempel genom att bära en för kort klänning eller ha varit lite väl flörtiga. Att ta med sig är att vem som helst kan vara ett offer, säger Alexandra Durne
”Offer kan vara precis vem som helst och kan se ut precis hur som helst”, säger Alexandra Durne, grundare av Queens of Kalmar.
Här på utställningen Vad hade du på dig?
kan besökare ta del av flera kvinnors berättelser.
Foto: Emilia Sjöström.
Från högtalarna strömmar det ut musik i rummet, samma låt spelas om och om igen, Allt som är ditt av sångerskan Säkert! Sångerskan sjunger, Åh, tänk om du hade gått en annan väg. Eller inte vart så korkad och gått ute själv. Du kanske hade fel kjol eller kanske gick för sakta.
Orden ekar igenom rummet och när man lyssnar på texten framträder låtens roll i utställningen.
I rummet samspelar kläderna, texterna och musiken tillsammans för att skapa ett budskap som ska starta inne på museet med sedan sprida sig utanför museets väggar och ut i samhället. Här finns det berättelser, tillhörande kvinnor i olika åldrar, med olika samhällsstatus och från olika tider men det alla är del av något större.
Även om vissa plagg är replikor så är de flesta plaggen det som offren bar under de övergreppen, som Queens of Kalmar senare samlat in tillsammans med berättelserna. De hoppas även att fler ska vilja dela med sig av sina berättelser och hänga upp ett plagg på museet under utställningens gång.
