Runt om på Ölands loppisar letar mor och dotter, Ulla Nilsson och Terese Tyrbo, efter nästa tygbit att förvandla till något nytt och vackert. I deras ateljé kryllar det av påbörjade hantverk byggda på återbruk, kreativitet och kärleken till att ge nytt liv åt gamla material.
På övervåningen i en villa i Färjestaden strömmar ljuset in genom ett stort fönster med utsikt över havet och Ölandsbron. Borden är täckta av hantverk i alla former, kuddar med djurmotiv, kimonos av återvunna påslakan och garnpumpor som väntar på nya hem. Doften av nybryggt kaffe och vaniljbullar fyller luften i Terese Tyrbos ateljé, där kreativiteten sprudlar likt energin i rummet.
Vid ena sidan av rummet sitter hennes mamma Ulla Nilsson och hänger upp måttband som nyss föll ner. När måttbanden hänger på sin plats igen tar hon bort ett hårstrå från en orange stickad julkula, ett av deras senaste hantverk. Ulla tror att kreativiteten är ärftlig eftersom hennes mor var duktig på att rita och hennes morfar var finsnickare. Nu driver mor och dotter Ölands Textil och Design tillsammans.
– Det man ser går ut i händerna på något vis, fastän man inte vet hur man gör, säger Ulla mjukt.
”Det var meningen att jag skulle få bältros”
Startskottet för Terese skapande blev en sjukskrivning. Bältros tvingade henne att vara hemma och vila, nerbäddad i soffan med mobilen i handen fann hon inspiration. Hon bestämde sig för att börja använda sin kreativitet.
– Det var meningen att jag skulle få bältros, säger Terese och skrattar lite åt hur slumpen ibland styr livet.
Ulla nickar när hon hör dotterns ord. Själv har hon haft skaparlusten så länge hon kan minnas.
– Jag virkade redan som sjuåring och sydde min första duk vid 14 års ålder, säger Ulla med ett leende.
Hon berättar att hon deltar i en hantverksgrupp anordnad av SPF Seniorerna, där hon lär sig mycket och hittar ny inspiration.
Ett hem för hantverken
På en gråmelerad soffa vilar en kudde med motivet av Ölands sydligaste fyr, Långe Jan. Det var den ullkudden, med den svartvita kroppen och den lilla röda toppen, som blev Terese första hantverk. Den handgjorda fyrens charm faller många i smaken, det är som en bit av Öland att vila blicken mot.
Terese tar en klunk kaffe och berättar om tiden då de drev en butik tillsammans. I augusti 2024 fyllde de lokalen med möbler fyndade på second hand, där deras hantverk fick ta plats. I april 2025 stängdes dörrarna för gott.
– Jag kan sakna butiken, säger Terese lågt.
Familjeliv, arbete och tiden för skapandet kom i kläm. Att ha butiken fungerade inte, så de beslutade sig för att stänga och sälja ut all butikens inredning. Varenda möbel fick nya hem, ännu ett återbruk de är glada över att ha bidragit till.
Skaparlust möter hållbarhet
Ulla blir förtvivlad när hon tänker på hur mycket fint hantverk som slängs idag. Med blicken ut över Ölandsbron säger hon att det är sorgligt att människor inte värderar arbetet bakom ett verk.
– Det är hemskt att tänka på all tid som lagts ner, kärleken och kreativiteten för att sedan bara kastas iväg, säger Ulla och möter sin dotters blick.
Terese pratar passionerat om återbruk. På loppisar håller hon utkik efter unika, mönstrade retrotyger eftersom det är perfekt för kimonos, och ofta hittar hon helt nya tyger.
– Jag älskar second hand. Nästan hela mitt hem består av köp från second hand, berättar Terese stolt.
Nålen pekar framåt
Förberedelser inför kommande julmarknader är i full gång. I år ska de medverka på två julmarknader, på Kalmar slott och Capellagården.
Terese skrattar när hon berättar att hon precis skapat tio exemplar av ekorren Piff. Hon plockar upp den bruna lilla ekorren i handen och säger att det snart är dags att göra Puff också.
Ulla går bort till hörnet av rummet och drar av symaskinsöverdraget. Nålen får fart och hon vänder sig om.
– Har du sett en broderimaskin någon gång? Den är ganska fantastisk, säger Ulla och tar ett djupt andetag innan hon passionerat börjar berätta hur maskinen fungerar.