Madesjöskolan i Nybro var först ut med att få testa på att ha en pensionär från Pensionärernas riksorganisation (PRO) med ute på skolgården. Under hösten kommer medlemmar från PRO börja vara med mer och mer på rasterna på olika grundskolor i kommunen. Tanken är att de äldre ska vara med som ett extra stöd och ge trygghet åt eleverna.
Madesjöskolan är en skola med elever från förskoleklass till årskurs 9. I korridoren sitter eleverna på bänkar i små grupper och pratar och andra är fullt engagerade i pingismatchen som utspelar sig mellan några ungdomar. Tre av eleverna som sitter på bänkarna är de 13 åriga ungdomarna Alicia Sjögren, Elin Sandgren och Melker Haraldsson. De berättar att de inte visste att det skulle börja vara med pensionärer på skolgården. Tjejerna säger att de inte tänker så mycket på hur många vuxna som är med ute. Därför anser de inte att skolan är i något behov av att ha fler vuxna som är med på rasterna. Elin Sandgren och Melker Haraldsson menar dock att det inte är en nackdel.
– Det kan ju vara bra, fler som har koll på vad som händer, säger Elin Sandgren.
Annika Högström som är klassföreståndare och elevassistent på Madesjöskolan håller inte med eleverna. Hon anser att det alltid behövs fler vuxna i korridorerna och på rasterna. Det har en lugnande effekt på eleverna och de behöver vuxna som de kan prata med som kanske inte är lärare. När Annika Högström fick höra att det skulle vara pensionärer med ute på rasterna hoppades hon att det skulle vara rätt pensionärer.
– Ska man vara här måste man ju vara intresserad av ungdomar och inte fördomsfull och inte vara rädd att ta kontakt med dem, säger Annika Högström.
Hon tror att pensionärerna kommer att vara en trygghet eftersom det är många elever som tycker att rasterna är en otrygg situation. Barn som är lite försiktiga kan tycka att det är obehagligt med elever som stökar och skriker. Annika Högström tror även att det är viktigt att träffa andra generationer. Särskilt för de som inte har sina äldre släktingar nära eller som inte har några äldre släktingar alls.
Grundskolechefen Daniel Hjertqvist berättar att samarbetet med PRO började med att ett av partierna i Nybro lämnade in en motion till kommunstyrelsen i februari. De ville ge skolorna en möjlighet att ha extra ideella krafter på rasterna. Daniel Hjertqvist fick frågan om han kunde höra med PRO om de var intresserade av ett samarbete. Så i september hörde han av sig till PRO i Nybro och Yvonne Malmgren som är sekreterare i organisationen nappade på förslaget. Hon tyckte det lät som ett samarbete som skulle gynna både de yngre och äldre.
Daniel Hjertqvist berättar att han redan från början var positiv till förslaget om att tillfråga PRO eftersom kommunen tidigare har haft pensionärer som hjälpt till på en skola. Det var äldre som själva ringde och frågade om de kunde vara med eleverna på skolan och få lite meningsfull fritid. Det samarbetet blev väldigt framgångsrikt och Daniel Hjertqvist såg nu att eleverna återigen skulle kunna få ta del av de äldres erfarenheter och få en trygg person i sin närhet.
– Man kanske saknar mormor och morfar eller äldre som man har kontakt med och då blir det här ett sätt att brygga till den äldre generationen för att få lite trygghet och stöd på olika sätt, säger Daniel Hjärtqvist.
PRO i Nybros sekreterare Yvonne Malmgren står utanför ett lägenhetshus i gult tegel med håret svajande i vinden. Hon går ner för en trappa som leder ner i källaren där PRO har sin lokal och slår sig ner vid ett avlångt träbord. När Yvonne Malmgren hade pratat med grundskolechefen Daniel Hjärtqvist, frågade hon på ett medlemsmöte för PRO Nybro om någon var intresserad av att börja vara med på skolgårdar i Nybro. När mötet var avslutat kom det direkt fram två pensionärer som ville anmäla sitt intresse och Yvonne Malmgren förstod att det fanns pensionärer som ville vara delaktiga. PRO:s mål är att ha tio ”rastisar”. En så länge så har de fem pensionärer som är klara att vara rastisar och två tilltänkta. Rastis är ett begrepp som PRO har bestämt att de vill använda.
– Vi ville inte kalla det för rastvakt, vi kallar oss för rastis. Alltså vi tycker att det är dels ett mjukare ord och vi tycker också att rastis står för att vi ska kunna ge stöd, trygghet och värme, säger Yvonne Malmgren.
Yvonne Malmgren betonar att hon vill att verksamheten ska fungera i det långa loppet.
– Vi vill också hitta långsiktiga lösningar så att inte det här bara blir nyhetens behag och sen har vi ingen verksamhet om ett halvår. Här tycker vi egentligen att det skulle vara ett svek framför allt mot våra barn och ungdomar, säger Yvonne Malmgren.
Helst hade hon sett att det hade tio pensionärer klara och tio pensionärer som stod på kö för att veta att verksamheten skulle kunna hållas i gång länge.
Rastisverksamheten satte i gång förra veckan på Madesjöskolan i Nybro och Yvonne Malmgren berättar att mannen som har testat på att vara rastis har tyckt att det har varit jättetrevligt. Framför allt tycker han att samtalen med barnen och ungdomarna ger så mycket tillbaka. Denna vecka har några fler pensionärer testat på att vara rastisar och under hösten ska ännu fler börja. Lite längre fram kommer man att ha avstämningar mellan rektor och rastis för att se på erfarenhetsutbytet och hur samarbetet fungerar.
