Året var 2013 och Kalmar kommun tänkte satsa på kulturen. Tanken var en kulturvecka med samarbeten mellan krögare, kulturinstitutioner, föreningar och andra aktörer. Kulturveckan blir lyckad och Kalmar kommun beslutar sig för att utöka den genom samarbete med andra kommuner. I år firar denna kulturvecka tio år. Det börjar med en kväll i drakens tecken.
”Varenda dag i tio dagar händer det saker. Vi kallar det för de små evenemangens stora festival”
Slottsruinens höga murar tornar upp sig mot den mörknande himlen, den lysande röda öppningen och marschallerna med sina fladdrande lågor som står utställda längs med gången är de enda ljuskällor som finns att tillgå. Publiken strömmar in på borggården och förväntan inför det som ska hända framme på scenen i ena hörnet av borggården hänger i luften.
Så drar invigningen igång. Musiken dundrar ur högtalarna som är uppställda längs med väggarna och från den rödlysande ingången tittar en grön varelse fram. Draken. Den gröna tygdraken med lampor till ögon förflyttar sig sakta fram mot scenen och ut genom en annan ingång till borggården. Drakens försvinnande ger plats för resten av spektaklet.
Det är allt från en beskrivning av draken och dess härkomst, till en eld- och ljusshow signerad Kompani Error och fantasy-musik av Saga Björling och bandet Galt.
Publikens fascinerade uttryck under eld-och ljusshowen speglar vad Ljus på Kultur är tänkt att visa.
Tanken med Kulturfestivalen är förutom att ge de som bor i kommunerna någonting att göra under höstlovet även att locka turister mellan Ölands skördefest och julevenemangen under vintern.
– Många som har delårsboende på Öland kommer hit just runt allhelgona för att göra lite höst och vinter fix och då är det kul att det finns så otroligt mycket att göra, berättar Maria Johanson.
Medan ljusen på eld- och ljusshowen från Kompani Error sakta dör ut så hörs melodin av låten som introducerade starten till invigningen. Den gröna tygdraken syns återigen i dörröppningen och gamla som unga bereder väg för den stora reptilen. Draken rör sig sakta ut samma väg som den kom.
Publiken tackar för sig och lämnar den upplysta borggården för denna gång för att istället ge sig ut i mörkret utanför Borgholms slotts bastanta stenmurar.
