Från ishallens omklädningsrum kommer Alice Westling ut tillsammans med hennes tränare. Hon har på sig en mörkblå träningströja med trycket Sweden i gult på ryggen. Alice Westling är 15 år gammal och hennes tredje SM i konståkning väntar redan runt hörnet.
Ishallens kyliga luft är påtaglig innanför dörren på den stora byggnaden. På den stora isen åker barn i varierande åldrar omkring på led efter sin tränare. Alice Westling går in i ett stökigt litet rum med ett leende på läpparna. Det ligger skridskor, västar och koner utspridda lite här och var. Alice slår sig ner i en stol vid ett stort träbord. Alice började med konståkning när hon var sju år. Hon velade på den tiden mellan konståkning och gymnastik men eftersom kön till gymnastik var så pass lång så fick det bli konståkning. Det är ett val hon idag är väldigt glad över. Hon tittar ut genom dörren där några yngre barn springer förbi. Som liten brukade hon vara i ishallen och kolla på när de större tjejerna åkte på isen.
– Jag kollade på alla stora åkarna som åkte här och jag tyckte att det var så spännande, säger Alice och ler när hon tänker tillbaka.
Det var då Alice valde att börja på konståkning. Trots att hon var ung så förklarar Alice att hon var relativt sen till att börja med sporten. Den vanliga åldern att börja med konståkning är någonstans mellan fyra och fem år. Men det stoppade inte Alice.
– Det verkade så roligt när de hoppade och snurrade och det verkade som en väldigt speciell sport. Det är inte en vanlig sport, det är inte en bollsport liksom, säger Alice och skrattar.
När Alice var yngre brukade hon även rida mycket då hon hade hästar. I tre år gick det att blanda ridningen och konståkningen men när Alice blev tio år var det svårt att få ihop vardagen med de båda sporterna. För att kunna fortsätta med konståkningen var hon tvungen att göra ett val.
– Då fick jag välja mellan konståkning och ridning, och då valde jag konståkning, berättar Alice med lysande ögon.
Idag är konståkningen en stor del av Alice vardag. Hennes vecka består av cirka fem träningar i veckan med cirka två till tre pass per dag. Detta kombinerar hon med skolan eftersom att hon bara går i 9:an. Det har varit en resa för Alice att få ihop sitt schema men idag har hon hittat tekniker för att få ihop det. Hon har blandat kunnat kombinera sina idrottslektioner med konståkningen.
– Ibland kan man behöva hoppa över en träning för att plugga. Oftast försöker jag göra så mycket jag kan i skolan så jag slipper att plugga, men annars sitter jag ju oftast hemma på kvällarna och pluggar, berättar Alice.
Idag har skolan en större förståelse för Alice konståkning.
– De har ju väldigt bra förståelse nu i alla fall, men innan var det väl lite krångligt att få ihop det. Men nu när jag pratat med min nya rektor så har hon gått med på det väldigt mycket, säger Alice och ler.
En stor del av konståkningen är alla tävlingar hon åker på. Alice åker på cirka en tävling varje månad. Veckan innan en tävling innebär många förberedelser. En vecka innan tävlingen kör hon ett tufft fyspass med hennes privata tränare Linda. Detta gör hon för att förbereda kroppen inför veckan. Veckan som kommer består av mindre fokus på fysträningar och mer fokus på ispass där hon får öva på programmen som hon ska genomföra på tävlingarna. Hennes blick fästs på ett par vita skridskor lite längre bort i rummet.
– Jag har alltid haft det mindsetet att jag vill det här, jag kommer alltid göra mitt bästa och jag vill nå vissa grejer liksom, och då gör jag ju mitt bästa för att kunna klara det, säger Alice och sliter blicken från skridskorna.
Tidigare var nervositet något som Alice hade problem med. För att hantera nervositeten har hon nu börjat hos en mental tränare som lär henne att hantera nervositet på ett bra sätt. Tränaren har lärt Alice att det är viktigt att fokusera helt på nuet och att inte ha tankarna i framtiden. Hon upplever fortfarande nervositet men hon upplever att hon kan hantera det bättre.
– Nu innan tävling känner jag mig väldigt lugn och jag kan hantera det mycket bättre, berättar Alice.
Alice har en stor tävling utomlands framför sig. Vecka 46 ska hon tävla som junior för Sverige i tävlingen Tallin Trophy i Estland. Hon ska åka dit med ett team av flera personer.
– Man tävlar en och en, men vi hejar på varandra, säger Alice och ler.
På tävlingen ska hon genomföra två program. Ett kortare och ett längre program.
– När man tävlar som junior har man lite längre program, för man har en extra piruett och en extra hoppkombination, berättar Alice.
Hon kommer även att delta i SM senare i december. Detta är det tredje året hon ställer upp i SM. Tidigare år har hon lyckats med ett bra resultat. Första gången hon deltog kom hon fyra och den andra gången hon deltog tog hon silver.
– Just nu är jag inte jättenervös, men det kommer att komma sen, säger Alice och skrattar.
Alice ser positivt på sin framtid i konståkning och planerar att gå på ett gymnasium där hon kan kombinera konståkningen med skolan så att hon kan träna sin konståkning på dagtid.
– Jag vill komma så långt jag kan, jag ser fram emot att se min egen utveckling och se vart jag kommer, säger Alice.
Alice ställer sig upp och går tillbaka in i ishallen. Kylan blir tydligare och tydligare desto närmare isen hon går. Barnen på isen åker fortfarande runt på isen och skrattar med sin tränare. Alice ställer sig vid sargen och kollar ut över isen.
– Det betyder allting, det betyder jättemycket. Det är typ bara fokus på konståkning och skola, det finns inget annat, säger Alice.
